free counters

Gå till menyn Sidenvägen 2005
Sidenvägen (The Silk Road) 2005  –  En berättelse om en resa längs ett kulturellt världsarv

 
Fakta om Kinesiska muren (The Great Wall)

Kinesiska muren (kin. Wan li chang cheng 'Den tiotusen li långa muren' eller Chang cheng 'Långa muren'), benämning på de vall- och mursystem som genom historien uppförts i n. Kina som skydd mot olika nomadfolk. Redan under de stridande staternas period (480-221 f.Kr.) byggde staterna Qin, Zhao och Yan försvarsmurar som skydd både mot varandra och mot folken i norr. När Shi Huangdi, förste kejsare av Qin, 221 f.Kr. enat de kinesiska staterna lät han rasera murarna mellan dem. Murarna mot norr sammanlänkades dock och byggdes ut till mer än dubbla längden gentemot tidigare; detta är bakgrunden till att Shi Huangdi fått äran av att ha "byggt den kinesiska muren". Hans mur var emellertid kortare och hade en annan sträckning än dagens.
Ett flertal senare dynastier fortsatte att uppföra murar vid nordgränsen; de mest kända byggdes under Han och Ming. Under 100-talet f.Kr. (Västra Han) förlängdes muren avsevärt västerut i samband med rikets expansion. Den nuv. muren härrör huvudsakligen från Mingperioden (1368-1644), då hotet från mongolerna föranledde kejsarna att åter bygga en mur. Under Qingdynastin (1644-1912), då manchuerna, som själva kom från området norr om muren, styrde Kina, utvidgades riket så långt norrut att muren förlorade sin betydelse. Bland de delar som restaurerats är den vid Badaling norr om Beijing mest känd och besökt. Muren sträcker sig i dag mer än 3 000 km, från Jiayuguan i väster till Shanhaiguan i öster. Dess totala längd är ca 6 000 km: nya undersökningar och fynd tyder dock på att den tidvis kan ha varit betydligt längre.

(Källa: Nationalencyklopedin)

Kinesiska muren (egentligen stora muren) är ett cirka 6 400 kilometer långt försvarsverk i norra Kina.
(Källa: Wikipedia sv, Wikipedia en)

Läs mer här >> (turistinfo)




Copyright © 2005-2010 Ruben Hansson.
Allt material på Sidenvägen 2005 tillhör
Ruben Hansson eller angivna 
upphovspersoner/källor
och är skyddat enligt lagen om
upphovsrätt.
Världsarv Marknad Marknader Basar Basarer Resa Bukhara Osh Tasjkent Centralasien Silk Road

Site mapWebbplatskarta
Om webbplatsen



Senast uppdaterad:
2006-01-16 12:58